Efter en tuff tid med behandlingar, som slitit hårt på både kroppen och själen så börjar jag komma tillbaka till det "normala" livet. Men livet kommer aldrig att bli detsamma igen.
Det jobbigaste är ångesten över att få tillbaka cancern igen och det blir mer påtagligt då det är dags för läkarbesök. På måndag är det dags för ännu ett läkarbesök och kontroll. Jag går på koll var 3-4 månad detta första år efter behandlingarna (cellgifts- och strålbehandling). Jag får fortfarande Herceptinbehandling var 3:e vecka.
Jag arbetar halvtid nu och det är bl a bra för armen att inte jobba heltid. Efter två långa arbetsdagar vid datorn är det skönt med en vilodag (fast helt utan dator kan jag inte vara, som ni märker med detta inlägg...). Det kändes riktigt ordentligt i armen i går kväll, men det blev bättre efter en promenad med stavarna.
Jag har problem med armen då de opererade bort en del lymfkörtlar samtidigt som de opererade bort bröstet, för att se om cancern spridit sig. Problemet är att det då samlas lymfvätska i armen och ger ödem. Jag har inte så mycket men det ger en tyngdhetskänsla i armen.
Det är väldigt skönt att börja jobba efter att ha varit heltidssjukskriven. Har fått mer distans till sjukdomen och skönt att inte hela tiden känna sig som en patient utan mer som mitt vanliga jag (utom när jag ser mig i spegeln). Jag började på 25% i höstas och utökade med arbetsträning upp till en halvtid till nu då jag började på halvtid.
Nu spelar de Status Que på radion och jag ska på deras konsert i sommar då de spelar i lilla Järvsö!